Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konung Agne och Guldkedjan. Forn-nordisk saga, bearbetad af Wilhelmina Stålberg (med 2:ne illustrationer) - Carl XII:s grundlag, Poem af Pehr Thomasson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Thorvind till Skjalf och bad, i glödande ordalag, om hennes
hjerta och hand.
“Nej, Thorvind, “ svarade hon; “du öfver vann ej den
grymme Agne och jag står således icke till dig i någon
slags förbindelse. Mitt löfte hade jag löst, om du varit
den mannen, som förmått uppfylla det af mig utsatta
vil-koret. Nu binder mig ingen ed, intet löfte, ingen önskan,
ingen pligt, intet jordiskt band. Min faders död har jag
hämnats såsom en rättskaffens dotter. Min räkning med
denna verlden är uppgjord. — Farväl, allesammans!“
I samma ögonblick hoppade hon öfver skeppets reling
och kastade sig i det spegelblanka hafvet, hvars högblå
• vågor åter lade sig stilla och jemna öfver stället der den
sköna försvann.
Thorvind seglade, för att stilla sin förtviflan, med
detsamma skeppet söderut i stället att återvända hem. Han
ämnade, äfven han, med svärdet vinna ära och rykte; men
en storm uppstod redan andra dagen och skeppet förgicks
med alla, som voro ombord.
Carl XH:s Grundlag.
Isungen satt en dag som vanligt
Ensam i sitt tält på marken
Läsande nti sin bibel,
Hvilket var hans högsta glädje,
När han fri från stridens buller
Någon ledig timma hade, —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
