Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drömmerskan på Johan Henrik Kellgrens graf. Berättelse af Marie Sophie Schwartz (med 2:ne illustrationer af C. S. Hallbeck)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rike magistern måste genom konditionerande förskaffa sig
sin utkomst.
Den 2 december 1773 var Kellgrens tjugoandra
födelsedag och min brölloppsdag.
Jag flyttade med min man till Sverge. Den bittra
lärdom jag fått ingaf mig den önskan att söka blifva en
god hustru.
Yi tillbringade några år på en af min mans
egendomar. I oktober 1778 flyttade vi till Stockholm, och jag
erhöll då den underrättelsen, att Kellgren var informator
hos general-löjtnanten Meijerfeldt, med hvilken min man
var beslägtad. Yi gjorde visit derstädes och blefvo af den
oemotståndligt intagande grefvinnan emottagna på det
förbindligaste. Jag for hem från Meijerfeldts, bedröfvad och
nedslagen. Det «tod klart för mig, att Kellgren med sitt
sinne för det sköna och sin fina smak måste, genom den
dagliga sammanvaron med ett så älskvärdt fruntimmer,
vara utsatt för en fara, som ovilkorligen skulle störa hans
hjertas frid.
Några dagar efter besöket hos Meijerfeldts utkom
första numret af Stockholms-Posten, som utgafs af Kellgten
och Carl Lenngren. Nästan samtidigt dermed vann han
ett pris i Vitterhets-akademien för poemet MEn ynglings
inträde i verlden “, ocfe. med anledning häraf hade
grefvinnan Lovisa Meijerfeldt en liten fest i sitt hem för den
snillrike informatorn. Jag var en bland de utvalda, som
blifvit bjudna till denna lilla fest.
Med högt klappande hjerta inträdde jag i grefvinnans
salon, der alla redan voro samlade. Jag såg likväl endast
tvenne personer, grefvinnan och Kellgren.
Mera än sex år hade gått till ända, sedan de band
sletos, som föste hans och mitt hjerta vid hvarandra. Sex
år af ånger och sorg; af ansträngning och botgörelse för
mig; af framgång och triumf för honom. Han var nu en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
