Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drömmerskan på Johan Henrik Kellgrens graf. Berättelse af Marie Sophie Schwartz (med 2:ne illustrationer af C. S. Hallbeck)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kellgren smålog; men det låg något vemodigt i detta
leende och i tonen, då han svarade:
— Jag ber, förblanda aldrig publicistens omdöme med
mannens enskilda och något ensidiga smak. Då ni med
den sednare talar om teatern, skola vi alltid undantaga
operan, såsom utgörande det enda spektakel, han älskar
att bevista. Tragedien har alltid varit mig motbjudande,
emedan den har till mål att framställa de mest onaturliga
brott och förvandlar scenen till ett slagtarhus, der söner
mörda sina mödrar, hustrur sina män och bröder sina
systrar. Komedien åter afskyr jag derföre, att jag, trots
eget lättsinne, vördar sederna. Jag kan icke lida
opera-comique, emedan den förenar det lastbara i komedien med
det onaturliga i formen, som plågar mig; ty hvad kan
vara vidrigare än denna talsång eller detta sångtal, som
verkar så störande på den estetiska känslan. Allt, som
haltar eller är fragmentariskt, kan icke vara skönt, och
derföre älskar jag endast operan såsom det enda
fullkomliga och helgjutna. Scenens prakt, det förtrollande i
dekorationerna, harmoniens gudomliga välde, allt kastar mig in
i en förvillelse, lika ljuflig för mina sinnen som oskyldig
för mitt hjerta. Men jag har nu uttalat åsigter, som kunna
synas besynnerliga; min ursäkt är: andra må lära, huru
man bor tänka, jag säger endast, huru jag tänker. Men
låtom oss återvända till er skyddsling. Anser ni det
verkligen för en lycka, att hon får engagement vid teatern?
Vore jag qvinna, god och öm, såsom ni är, skulle jag göra
allt, för att afråda henne från att beträda denna bana.
Dock, detta är något, hvarmed jag ingenting har att göra.
Vill ni, att hon skall få fullfölja sin önskän, så skall jag
göra allt för befrämjandet deraf.
Kellgrens läppar logo förbindligt, men ögonen blickade
allvarligt på mig, och då jag icke genast besvarade hans
ord, tilläde han:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
