Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lilla Presten. Ett minne från Ryssarnes första besök på Svenska kusten af Bias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klokhet såsom fältherre beräknar, att ett kändt bevis på
hans vaksamhet skall gifva honom ett ökadt förtroende och
vara honom till gagn. Hans goda hjerta vill deremot ej
omintetgöra flickans glädje öfver sin stora nyhet. Hans
diplomatiska skicklighet såsom prest visar honom en
ypperlig medelväg och han säger den unga flickan, att han väl
sett seglaren i tuben, men ej visste om det var en galer
eller en fredlig kryssare.
Collianus visste dock mer. På kartan hade han
antecknat alla från längre håll erhållna underrättelser, och
af galerens kurs beräknade han, att det ej var någon annan
än den, som kommenderades af den frejdade danska
sjömannen i rysk ijenst, som hedrades med Peter den Stores
förtroende och hvars namn var — Vitus Bering.
Ett nytt, mer ihållande och doft morrande af Achilles
tillkännagifver att någon ny fiende nalkas och nu inträder
en halfvuxen, livréklädd yngling med anhållan från “gamla
grefvinnan" att pastorn behagade genast medfölja till
Säf-vaholm, der allt blifvit upp- och nedvändt i förskräckelsen
för den i Q ärran synliga galeren. Vi se Karins vackra
ögon lysa af glädje när pastorn säger gossen, att hon redan
underrättat honom om galerens ankomst. Derpå se vi
Karin nedgå utför trappan med ynglingen för att hjelpa
honom sadla pastorns häst och höra henne då omtala att
pastorn långt förut “sett ryssen genom kikarglaset.“
Nu är Collianus ensam, och vi se honom först noga
undersöka flintan på sina ryttarpistoler. Nu väljer han
bland sina jagtknifvar, men tager ej den största och
skarpaste, utan den finaste och vackraste. — Nå nå! han skall
ju vara paradklädd när han rider till ett grefligt slott, och
det ar en förlåtlig fåfänga af en krigare att inför ett
fruntimmer visa sig i ett vackert vapen. Men nu går han
fram till spegeln. Han rätar sin lilla figur och kammar
sitt hår med en omsorg, som visar att han ej tänker på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
