Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lilla Presten. Ett minne från Ryssarnes första besök på Svenska kusten af Bias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vitas Bering, och att denne kanske skulle vända den lille
sprätten ryggen, om han såge honom. Vi se öfver
chiffo-niera ett kopparsticksporträtt af den kalhjessiga
hjelte-konungen och det tyckes blygas Öfver sin gunstling, hvilken
dock snart slutar sina toilett-bestyr och öppnar klaffen till
chiffoniern. Han tager ut ett litet papper, och hjelteporträttet
tyckes rodna lika mycket som Collianus sjelf, när bådas
blickar samtidigt falla på papperet. Collianus närmar det
tUl sin mun men ser i detsamma upp, och när hans blickar
möta hjeltekonungens, rodnar han såsom en ertappad tjuf,
nedlägger papperet på sin plats och går hastigt ut.
Konungens blick mulnade dock ej så, som när den en
gång mötte Aurora Königsmarks.
Snart se vi Collianus på sin lilla och magra men
snabba springare Hektor ila vägen framåt till Säfvaholm,
företrädd af den nu muntra Achilles samt på allt längre
och längre afstånd efterföljd af den ridande betjentgossen.
Snart se ‘ vi den snabbfotade Achilles på herrgårdens plan
med r&untra hopp tillkännagifva sin husbondes snara
ankomst. Vi se den gamla grefvinnan, som räknade anor
från Karl Knutson Bonde och som var beslägtad med
Wa-sarna, ända derhän glömma sin värdighet, att hon går ned
på trappan för att emottaga en simpel landtprest, hvars
äregirighets högsta mål kanske var att genom henne i en
framtid erhålla en komministratur. Det är Vitus Berings
galer som tvingar en ättling af Wasama, en enka efter en
af Carl XII:s äldsta generaler att, blott några mil från
Karlarnas och Gustafvemas hufvudstad, hos en
pastorsadjunkt söka skydd mot barbarer, som sprungit för ljudet
af en svensk hövagn. Från ett af den gamla riddarsalens
blyinfattade fönster se vi ett fint och vackert flickansigte
förstulet titta ut, men se detsammas tunna läppar krusas
af ett något högdraget leende, när vår hjelte föga konst-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
