Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från Pultawa till Bender. Historisk teckning af Julius Mankell. Med 4 illustrationer af C. S. Hallbeck och en karta - II. Öfvergången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den oerhörda trossen, att regementerna voro alldeles packade
på hvarandra samt icke hade utrymme att röra sig. A
andra sidan fanns intet medel att komma öfver Dniepern
eliér öfver Worskla, som vid sin mynning var både bred
och strid; i vester spärrades vägen af den djupt inskurna
Psio1-
Ingen möjlighet fanns således att komma undan. Detta
blef efter hand klart för alla; och öfvertygelsen härom
förorsakade snart en panisk förskräckelse, som äfven hos de
förut tappraste borttog modet och besinningen. En hvar
tänkte blott på sin egen person samt huruledes han skulle
kunna undkomma den förfärlige fienden. Ordningens och
disciplinens band upplöstes, och soldaterna började lemna
sina fanor, för att hvar för sig, om äfven med den minsta
sannolikhet att lyckas, komma öfver Dniepern.
Men hvad gjorde under tiden de, på hvilka så många
tusendes öde berodde och hvilka, äfven i denna förtviflade
ställning, genom beslutsamhet och sinnesnärvaro kunnat
rädda åtminstone en ganska betydlig del af armén? Man
har om dessa^vigtiga timmar flera ganska detaljerade
berättelser.
När Lewenhaupt sofvit en stund och fått veta, att
konungen återvändt från öfvergångsstället, red han till hans
tält samt fann honom sysselsatt med att låta förbinda sitt
sår. Sedan detta skett, började han jemte generalmajor
Sparre bedja konungen att i tid rädda sin egen dyrbara
person. Men Carl XII svarade bestämdt: ^Jag skiljer mig
ingalunda från armén/1
Straxt derefter inträdde Gyllenkrook, och denne
frågade konungen: ”om han ej visste någon annan passage.’1
Gyllenkrook svarade: "Jag är okunnig derom; men af
öfv.-löjtnant Funk har jag hört, att vid staden Keleberda,
ett par mil högre upp på samma sida, skall finnas ett vad,
som under den hetaste sommaren kan passeras äfven af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
