Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från Pultawa till Bender. Historisk teckning af Julius Mankell. Med 4 illustrationer af C. S. Hallbeck och en karta - II. Öfvergången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilken borde besörja utdelningen åt en hvar, i afräkning
på hans sold. Creutz och Kruse borde derjemte taga
befälet öfver kavalleriet samt öfverste Posse vid gardet öfver
det fåtaliga infanteriet. Gyllenkrook skulle tillsäga Mazeppa,
Lewenhaupt, Spar re, Lagerkrona m. fl. jemte kansli- och
hofstaten att medfölja; derjemte skulle Funks dragoner,
Silf-verhjelms ryttare och Silfversparres fotfolk, äfvensom
återstående drabanter och enspännare, tillsammans närmare 1,000
man, gå öfver floden och tjena som betäckning.
Innan Gyllenkrook hann säga något åt Lewenhaupt, kom
denne fram till konungens vagn, uttryckte sin glädje öfver
hans beslut samt omnämnde den underhandling han haft
med den tartariske kaptenen, angående arméns marsch till
Krim. Konungen svarade derpå nådigt: ”Ja, så måsten J
följa med mig.”
Hos Lewenhaupt uppstod då hastigt den misstanken,
det konungen blott sade så för att fresta honom, men att
han i Sjelfva verket beslutit annat; han svarade derföre
frimodigt: ’’Nej, allernådigste herre! Jag hafver alltid tjent
eders majestät såsom en trogen tjenare; jag vill ock göra
det, så länge lifvet är uti mig; jag vill undergå samma
lycka och olycka, som dessa eders majestäts trupper
vederfares. Gifver Gud oss den nåden, att jag. får denna natten
och morgondagen fri för någon stark och med infanteri
kommande fiende, så hoppas jag med Guds hjelp att ännu
kunna rädda armén. Men ur detta hålet, som vi nu stå
uti, måste vi, ju förr ju heldre, gå; och eders majestät
måste skynda sig ifrån oss; ty kommer här någon starkare
fiende på oss, så är intet annat, än kyssa på handen och
be om nåd.”
När generalmajor Sparre hörde detta, böljade han
efter sin gamla vana att svärja och sade: ”Fan ta mig, om
här kommer någon fiende på trenne dagars tid; han har
redan uttröttat sina trupper, och sedan hafva vi marsche-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
