Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från Pultawa till Bender. Historisk teckning af Julius Mankell. Med 4 illustrationer af C. S. Hallbeck och en karta - II. Öfvergången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
då de förbundo sig att följande morgon vara öfver strömmen;
och flera hade redan låtit sitt folk börja arbetet dermed;
till och med på de timmerflåtor, Gyllenkrook låtit göra,
hade de lagt beslag.
När Lewenhaupt blef varse den allmänna förvirringen,
gick han ånyo till konungen och sade: ”Här är nu sådan
oordning, att en hvar gör hvad han vill, om ej eders
majestät befaller, att de icke få befatta sig med någon
transport; eljest lära de dränka sig.” Konungen svarade då:
”Generalen kan låta befalla”, samt öfverlemnade honom
formligen befälet genom att gifva honom fältrop och lösen.
Derpå erhöll Creutz förnyad befallning att utdela
solden. Sedan lät Lewenhaupt samla regementernas majorer
hos Creutz, hvilken utgaf fältrop och lösen samt meddelade
konungens bestämda ordres: ”att inga regementen skulle
inlåta sig med någon öfverfart; utan till första gryningen
skulle alla vara i ordning att sitta upp och genast marschera,
emedan man hade en annan ort att komma igenom.”
Vidare befallde Lewenhaupt: ”att öfverstarne samma afton
skulle skicka folk till artilleriet och för manskapet uttaga
så mycken ammunition, som det kunde bära på sig,
hvar-jemte så mycket lifsmedel likaledes skulle utdelas, som
hästarne kunde bära.”
Men Oaktadt allt detta, lyckades öfv.-löjtnant Örnstedt,
som var mycket angelägen att komma undan, hos konungen
och Creutz utverka, det han med lifdragonerna särskildt
skulle få försöka komma öfver. Men till majorerna vid
alla öfriga regementen förnyade Creutz sin befallning, att
ingen skulle låta någon bekymra sig om transporten öfver
Dniepern, emedan natten inbröt; utan i dagningen skulle
alla vara färdiga till marsch, efter man hade i sinnet att
gå en annan väg. Lydnadens band voro likväl redan
upplösta. Ty då de öfriga regementerna började se
lifdrago-nernas bemödanden, att af små sammanbundna vagnar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>