Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jönköping för omkring sextio år sedan. Sändebref till Georg Scheutz af Onkel Adam. Med en vy af Jönköping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
derefter ett lysande klot, som allt mera vidgade sig. Nu
böqade det skinande klotet att höja sig upp mot himlen
folket hurrade.
”Det är en Montgolfier af papper,” yttrade en liten
herre med grön skinnkaschett; ”med en sådan skall man
med tiden fara upp till månen eller hvad säger
advokat-fiskalen ?”
”Och den der kulan ser precist ut som en fullmåne,”
yttrade en annan; ”det är vackert att se på; men
menniskan är förmäten, som vill stiga upp i Sjelfva himlen.”
”Det är Georg Scheutz, notarien, som gjort den der
— han och Björkman, som hulpits åt förstås. — Hurrah!
Hurrah!”
Men plötsligen flammade klotet upp. Spritlågan hade
råkat att vidröra ballongens kant och i ett nu stod allt i
eld, och de glödande rimsorna ormade ner mot Lillsjön.
Skådespelet var slut. Man skingrade sig och strömmade
upp till Smedgatan för att sedan sprida sig i staden,
Ma-derna, till Stallgården och Snurrarebacken, hvars
hedersnamn dock var ”Båtsmansbacken”. Landtboerna, ty många
dylika hade ändå glömt sig qvar, fortsatte vandringen —
åt öster till Rosenlund och Jära — mot vester åt
Bymar-kena och Dunkahallar.
Den vy du här ser är tagen från Dunkahallar, som
det tyckes ett stycke ofvanom Bäckalycka.
Jönköpings gamla fästning fanns då ännu qvar, en
vacker ruin med dess väldiga kullerstensmurar och sina otaliga
öppna hvalfgluggar. Numera är den raserad och borta och
en ny stad står ofvanpå de störtade murarna. Vallarne
med alla dess sagor äro glömda af ett yngre slägte; men
vi begge minnas nog berättelsen om Wallsoen, ett jättelikt
spökdjur med gnistrande borst och brinnande ögon, hvilket
vid tolftiden på natten sprang omkring på vallarne och dö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
