Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jönköping för omkring sextio år sedan. Sändebref till Georg Scheutz af Onkel Adam. Med en vy af Jönköping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gen för att visa bonden sitt förakt. Naturligtvis blef denne
förkrossad, när ”man” icke ville åka utan gick. ”Man
hämnades på bonden.” Hvilken djup menniskokännedom!
Vid vindbron, i vester, stodo fordom tvenne höga
förrådshus. ”Man” var regementsqvartermästare vid den i
staden förlagda artillerifördelningen och hade något att syssla
på förrådsvinden; halkade ut på det släta plåttaket och
började åka utföre, säker om att falla och krossas mot
stengatan; men ”man” förblef lugn, sägande: ”Jaså, nu far man
då den sista färden”, hvilket dock ej blef af, emedan man
med stöfvelklacken fastnade i rännan.
Det andra, numera utdöda menniskoslägtet var Samlare.
I den tiden hade man ett visst behof af att samla.
Jag minns pipsamlare, snusdossamlare, sigillsamlare,
skräpsamlare, personer som samlade materiali er för framtida
historiska arbeten, gravyrsamlare, almanachsamlare och hela
samlingar af affischer för långa följder af år. Hela denna
generation har gått ut och om man skall få se något
exemplar så är det ej mera lefvande utan är delvis att skåda i
en eller annan ”samling”. Det är med detta slägte som
med den utdöda Dronten, en fogel, som fordom fanns, men
af hvilken man ej har mera qvar än ett hufvud i en
samling — ett ben i en annan och några fjädrar i en tredje.
Den tiden samlade man och förde in i ladone — nu
åter anrättas allt helt färskt och gifves ut. Man torkar
ej den historiska spenaten, utan stufvar den färsk —
ny-plockad; man är gement snål mot efterverlden, som man ej
unnar en enda ärlig bit, som ej blifvit tillagad efter den
goda smakens nu gällande kokbok. Den tiden samlade
man fakta; men nu låter man efterverlden veta hvad man
sjelf tyckt eller tänkt. Huru blygsamma voro ej dessa
samlare af materialier mot dessa nybyggare inom vetandets
verld med sina flyttbara hus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
