Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jönköping för omkring sextio år sedan. Sändebref till Georg Scheutz af Onkel Adam. Med en vy af Jönköping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en gammal major, som hette Hane — en ärans man,
allmänt afhållen, men så egen, som någon kunde vara. Jag
förolämpar ej hans skugga då jag säger att han var ett
original, ty han ville så sjelf.
Gubben Hane hade en gång för alla fattat den
föresatsen att han aldrig bultade på en dörr eller port. Han
hade i Skåne en gammal syster, som bodde på landet i en,
som vanligt der, alldeles kringbyggd gård.
”Syster” hade ”man” ej sett på fyratio år — hon
bjöd och bjöd — och slutligen beslöt ”man” att resa till
Skåne och öfverraska ”syster” Sjelfva julafton. ”Man” for
— ”man” for illa på den långsamma besvärliga färden i ur
och skur; ”man” kom fram julafton — möjligen något sent.
Porten var läst. Skjutsbonden ville bulta; ”man” förbjöd
honom att bulta, ”man” promenerade en timma eller så i
snödrifvorna framför porten och då den, under denna tid,
ej gick upp, satte ”man” sig på slädan och for hem igen
till Jönköping.
Nyårstiden fick ”syster” bref, innehållande att ”man”
julafton, en hel timma väntat på portens uppläsande; men
sedan rest hem igen, så att ”man” troligen ej i detta
lif-vet skulle träffa ”syster”.
Gubben var af naturen, Oaktadt all sin heder,
hämd-girig. Han skulle en gång fara utåt landet och fick derpå
en gästgifvaregård en trög häst och ett exemplar skjutsbonde,
af det då vanliga slaget — en smålänning, som med piskan
under armen sprang bredvid tre fjerdedelar af skjutshållet
och ofvanför hvarje backe pustade med hästen, hvars
fysionomi han med rockskörtet aftorkade.
Enligt gubben Hanes åsigt gick det alltför långsamt,
och han fann bondens klagan öfver väglaget obefogad,
likasom det obilliga i att obligera gubben sjelf att gå uppför
alla backar, om ej just äfven bära kappsäcken. "Man” blef
ond — steg af nedanför en backe och gick sedan hela vä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
