Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl XII:s vägvisare. Efter en folksägen; af Pehr Thomasson (med illustration)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kungen står helt rörd och lyssnar,
Tills den enkla sången tystnar;
Sedan helsar haD: ”Guds frid”!
Och går fram mot gubben sakta,
Hvilken häpen syns betrakta
Denna syn vid midnatts tid.
Snarligt dock vid stockeldsflamman
Språka de i ro och gamman,
Som det vore far och son.
Gubben ej på orden väger,
Talar fritt och öppet, säger
Hvem han är och hvarifrån.
Svensk han var. Men lika falla
Odets lotter ej för alla;
Arm han gått från Dalom ut
På förtjenst i vida verlden,
Der han nu så långt på färden
Hunnit inom årets slut.
Hvart han kom i vilda skogen,
Satte han sin svarfstol trogen
Och arbetade med fröjd.
Se’n till närmsta by han lände
Och i pengar trädet vände,
Med sin ringa lott förnöjd.
Derför kände han till vägen
Och var icke obenägen,
Att i mörka natten re’n
Fram till Narwa visa hären
På en genväg mellan skären,
Innan ännu solen sken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
