Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några af svenska flottans minnen. Tecknade af H. af Trolle. I. Johan af Puke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att söka utkomma ur det olycksbringande ”råtthålet” vid
Viborg var numera, kosta hvad det ville, en trängande, ja,
oundgänglig nödvändighet. Flottornas räddning, konungens
frihet eller tillfångatagande, ja, hvad som var vigtigaste
Sveriges vara eller icke vara, allt berodde på en lycklig
reträtt. Efter hållet krigsråd ombord på chefskeppet den
3 Juli blef beslutadt att, om vinden blef gynnsam, flottorna
skulle företaga det dristiga vågstycket att söka genombryta
den uppmärksamme och om sitt rof säkre fiendens linier.
Klockan half fyra samma dag kom konungen åter till
chefskeppet och uppmanade de derstädes samlade skeppscheferna,
”att med mod och tapperhet möta fienden”.
Natten före reträtten hade konungen ombord på Gustaf
III låtit kalla Puke till sig och tilltalade honom med dessa
i många afseenden märkliga ord: ”Käre Puke! Ni är min
flottas ledare; er far vägrade ej att räcka sitt hufvud för
min far, spara ej ert lif och mod for mig. Jag glömmer
det ej.” Puke gaf sitt löfte till den djupt bekymrade
monarken, hvilken fullkomligen insåg att på örlogsflottan
berodde dagens öde, och som en man infriade han sitt löfte.
Den 3 Juli randades. Genom Försynens underbara
nåd hade den oafbrutet blåsande vestliga vinden denna dag
öfvergått till n.o. å n.n.ostlig, i början laber, men
tilltagande efter hand, så att den redan vid middagstiden var frisk
märssegels- och på aftonen styf refvad märssegelskultje.
Luften, klar om morgonen, var mulen under loppet af
dagen. Klockan 6 om morgonen gick örlogsflottan, sedan den
afbidat skärgårdsflottans formering, till segels med skeppet
Dristig heten till ledare, rangerad i konvoj ordning och höll
samma väg den inkommit, nemligen det vestra Viborgska
farvattnet. Konungen hade gått i en slup, som förde den
kongl. flaggan, och utdelade derifrån sina order. Detta
högsinnade mod förfelade ej att göra sin verkan.
Konungens lif sväfvade i den största fara, den kongl. flaggan blef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
