Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hertig Fredrik och Jägmästardottern. Sannfärdig händelse, upptecknad af förf. till ”Högadals Prostgård’’ (med illustr.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon tryckte honom stum, men med en engels leende
till sitt hjerta och hennes nästan förklarade öga försjönk
med outsäglig kärlek i hans blick.
— Fredrik! — utropade hon ännu en gång, men en
varm blodstråle tystade i samma ögonblick hennes läppar.
Hon sjönk vanmäktig, bleknad, bruten ned i hans famn och
— han höll ett lik i sina armar.
Fågeln hade återfått sina vingar. Hennes krona
strålade nu klarare än en furstekrona!
— Icke kunde jag tro att det så snart skulle vara
slut! — utbrast sysslomannen med bestörtning och rörelse,
då han några ögonblick derefter inträdde i rummet. —
Men det var det jag sade — en blodstörtning skulle bli
hennes död!
— Är hon icke skön, der hon ligger? — tilläde han,
vändande sig till prinsen.
Den gamla, trogna vännen tog oförmärkt ringen af
Marias finger och smög den i prinsens hand.
En timma efter detta sorgliga uppträde lemnade
prinsen Wadstena och det säges, att det var sista gången han
någonsin besökte detta ställe.
Den gamla flyttade åter till den ort hon med Maria
lemnat. I en liten stuga på Kolmorden slutade hon sina
dagar, hvilkas uppehälle sjömannen försäkrat, innan han för
alltid lemnat Sverige, och det är genom hennes berättelse
af denna sannfärdiga tilldragelse, som densamma blifvit
bekant för författarinnan, som nu i sin ordning berättat den
för allmänheten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
