Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Katta-kungen. En skånsk byhistoria af Sylvia. Med 4 teckningar af C. S. Hallbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lät sig göra, arbetet hem. Nils Mårtensson tittade aldrig
ditöfver nn för tiden, men mor Karna talade om, att han
på vårsidan tänkte att bygga och att han köpt en jordbit
af sin granne, samt att han väl inte slutade förr än han
olifvit riktig hemmansegare. Önskade så, att han måtte få
en duktig hustru, för han var en riktig karlakarl, den
mången inte nog kunde sörja öfver att ha försmått. Men Bengta
satt som förstod hon icke det talet.
På nyåret kom Bengta mer ut ibland folk, och när
fastan nalkades och ungdomen började tala om att slå
katten ur tunnan, så lofvade mor Karna att öfvertala Bengta
följa med sig ned och se på.
Så kom fastlagsmåndag. Några dagar förut hade
byalaget varit tillsammans, för att öfverenskomma om, hvilka
som ville vara med på måndagens festlighet. Bedan
tidigt på morgonen samlades en del ungdom på den för
tillfället utsedda släta planen, der ett slags tornerspel skulle
utföras. I midten på planen restes en äreport, som
behängdes af mångfärgaae band och grannlåter. Under rop och
skratt fångades nu en katt, som inneslöts uti en tunna,
hvilken hissades upp i ett rep och hängdes i midten på
äreporten.
På eftermiddagen vid den tid, då tunnan skulle slås
sönder och katten befrias, begaf sig en mängd åskådare till
platsen. Bland dem var också Bengta och hennes mor.
Också husmamsellen, den vackra göteborgskan, var der
och kom genast fram till Bengta, tog hennes hand och
önskade henne lycka till att ha blifvit frisk och frågade om
inte de ärr, som voro qvar i hennes ansigte, ändå slutligen
skulle gå bort. Hon skakade derpå tätt framför Bengtas
ögon sitt släta, finhyade ansigte åt den dåraktiga lek, som
folket nu ämnade företaga, och frågade om Bengta visste,
hvarifrån den egentligen härledde sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
