Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skottarna i Tanum. Skildring från sagotiden af Bias. Med 4 illustrationer - 3. En härfylking
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3. En härfylking.
Bortom Bullarsjön uppgick morgonsolen öfver det med ett
täcke af rimfrost belagda landskapet. Emot Långvallspasset
framtågade öfver den kala förbrända heden de skottska
vikingarna, i hvilkas rygg de rykande ruinerna uppsände
moln, som hotade att insvepa sjelfva solen och hölja sina
upphofsmän i mörker. Yid åsynen af Bullarsjöama gjordes
halt, och den med utsträckt front i tågordning framskridande
hären började uppställa sig i slagordning. De beridna
höf-dingama och tyngre beväpnade kämparna stego af hästarna,
hvilka fördes till trossen, der en vagnborg bildades och
manskap qvarlemnades. Deraf syntes, att hären var beredd
på framtida motstånd och på möjligheten af mindre lycklig
utgång. Beridna spejare, åtföljda af väl bevakade fångar,
sändes förut i större och mindre trupper, under det folket
ordnade sig i rotar under hvar sitt märke. Hela hären
ställdes dock ej kring ett hufvudmärke, utan kring två,
emedan höfdingama voro två. Det högra hufvudmärket
var en på en hög stång uppsatt trekantig fana af
guld-stickadt siden, och derunder stod ena höfdingen,* Kuse, en
gammal härdad kämpe, hvars gråa yfviga skägg täckte hela
främre delen af brynjan, och hvars hjelm krönte en
hvit-lockig hjessa. Det andra märket var, besynnerligt nog, en
på stång uppsatt jättestor hafsöm med utspända vingar, och
derunder satt till häst den unge drotten Walbret i lysande
rustning. I stället för dolk eller saxknif bar han i bältet en
liten jagtpil såsom prydnad. Allas blickar voro fastade på
den hugfalle drotten, hvars klangfulla kommandorop hördes
öfver hela hären, och hvilken öfversåg det hela som om
han varit dess själ. På en eldig svart stridshäst flög han
från led till led, och den förgylda falken på hans blanka
stålhjelm tycktes blifva stridens flyttbara brännpunkt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
