Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenskarne på Als. Historisk berättelse ur Carl X Gustafs andra krig med Danmark af C. Georg Starbäck. Med 3:ne illustrationer af Hallbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hålla oss varma. Jag menar, att vi redan i morgon
skola med svärdet i hand besvara kurfurstens uppmaning
att kapitulera. Yare det då sagt mina herrar, för fienden
hafva vi endast kulor och krut, och sedan må Gud råda
för oss och vårt folk !u
Dermed slutade sammanträdet, och alla officerame reste
sig upp. Mod och förtröstan blickade ur hvaije öga, och
med ett uttryck, som gränsade till hänryckning, helsade de
den tappre anföraren.
När de alla hade lemnat rummet, och Johan åter var
ensam med öfversten, gick han fram till denne.
“Herr öfverste!u sade han, “jag förtjenar knappast
den ynnest, som J hafven visat mig, och derför har jag i
sinnet att våga. något, som kan göra mig denna ynnest
värdig. “
öfversten tog ett steg tillbaka och såg förvånad på
den unge ryttaren.
“Hvad säger du, gosse,“ sporde han, “förtjenar du ej
min ynnest, tror du då att jag icke känner mitt folk?“
Johan omtalade hvad läsaren redan känner genom den
gamle Jakobs yttranden.
“Jag vet icke, hur det kom sig,“ sade han, “men när
jag lifslefvande såg framför mig den der vackra fröken i
dag, så flöt liksom styrkan bort ur min arm, och jag hade
låtit den vilde general Czamecki hugga ned mig på fläcken,
om icke gamle Jakob hade gifvit honom annat att göra.
Det var en yrsel, som jag blyges för, och som jag måste
bota med att offra mitt lif, om så fordras. “
“Det der låter tydligt nog, min vän,“ återtog
öfversten, ^den unga polacken skulle då vara en förklädd fröken
från det der gamla slottet, och här midt i denna dödsdans,
som nu skall spelas upp för oss, skulle då.. ..“
Öfversten mönstrade den unge ryttaren från hufvud
till fot, och ett leende spred sig öfver hans anlete, ju mer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
