Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenskarne på Als. Historisk berättelse ur Carl X Gustafs andra krig med Danmark af C. Georg Starbäck. Med 3:ne illustrationer af Hallbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så’ gick det en stund förträffligt, och man nalkades
det stalle, der det smala sundet utmynnar i den större
Als-fjärden. Här lade den stora båten till vid den högra
stranden, der man vid skenet af några facklor tydligt kunde
skönja några ryttare. Tvenne af dessa stego af sina hästar
och gingo* ned i båten, hvilken snart återslade ut, medan
de öfriga ryttame störtade sig i vattnet for att simma öfver.
Sönderborgsbåten sökte åter den djupaste skuggan vid
Dybböl-landet, men vinden som blåste starkt söderifrån
gjorde det opiöjligt för honom att så hastigt som vederbort
sacka akterut. Han stannade under några videbuskar vid
stranden och förblef orörlig. Under tiden nalkades den
andra båten, och slumpen ville, att den tog riktning så
godt som rakt på videdungen. Nu hängde den
undangömdes öde på ett hår, och hade man kunnat se, hvilket
intryck faran gjorde på honom, skulle man hafva sett, huru
hvarje drag i hans ansigte antydde den häftigaste
själs-spänning. Af ljudet från de simmande hästame och af
årslagen hörde han tydligt, att äfven den fullkomligaste
stillhet icke mera kunde rädda honom.
Hastigt kastade han sig då ur båten och smög sig upp
på stranden. Men här var faran icke mindre, ty på något
afstånd hörde han framför sig en stark ryttarflock komma
i riktning utefter stranden, och dröjde han ett ögonblick,
skulle de landstigande märka honom. Stranden var nämligen
kal och ödslig med undantag af den plats, der hans båt
stod, och för att öka hans förtviflan till det yttersta tittade
just nu månan fram mellan ett par brustna skyar. En
blixtsnabb öfyerblick af ställningen visade honom, att för
stunden all möjlighet till räddning var förlorad. Han
måste blifva fånge och sätta sitt hopp på en knappt sannolik
befrielse ur fångenskapen. Men ett vilkor för denna
befrielse var att åtminstone försäkra sig om båten, och
der-för ilade han fram ett stycke norr ut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
