Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En folkfest. Skizz af Mattis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stor och väldig, att den icke kunde rymmas inom hans
hufvudskål, utan i stället tog vägen nedåt hans hjerta.
Hemfärden tillryggalade han långsamt och med en
viss värdighet i gången. Han bar äfven sitt hufvud högre
än vanligt, såg då och då med en stolt blick på de
mötande och trädde omsider öfver tröskeln till sitt
anspråkslösa hem med minen och hållningen hos en general, i
hvars händer en hel krigshärs öde hvilar.
IL
Det är med menniskosinnet, när lifsluften, som det
inandas, är hård och kall, som med en vext, när regn och
storm länge ha farit fram.
De sloka båda emot jorden. Men kommer litet
solsken och gifver värme, så resa de sig och blicka kraftfullt
och frimodigt ut omkring sig.
Yi mena nu just icke, att Jacob Utters sinne var
hvad man kallar nedtryckt, dertill hade det allt för mycket
jemmalm, men verld och förhållanden hade gått strängt
fram öfver honom, och kanske hade mycken vacker
vårbrodd i hans själ rent af frusit bort.
Föräldravård hade han egentligen aldrig vetat af;
hans barnkammare hade varit rännstename, hans verld
gatan och all den värme, som beståtts honom’, hade om
sommaren kommit ifrån solen och om vintem ifrån spisen
i en usel kammare, dit han om aftname fick taga sin
tillflykt med det som han under dagens lopp lyckats att
tigga ihop.
Så förgingo hans barnaår och han inträdde i det
’ skifte, som plägar kallas lifvets solskenstid. Säkert är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
