Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elins guldstycken. Saga från Erik XIV:s tid, berättad af Bias. Med 3:ne teckningar af C. S. Hallbeck - 4. “Det var mig en hårdan lek — sade jätten. — Den är ju knappast påbegynt —sade Ramunder“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kula till målet, oaktadt en del kanoner hade ofantlig
storlek. Frans Klemetson och de Mornay hade på detw
upphöjda akterdäcket ställt sig alldeles öfver Hans Anderson,
hvilken stod midskepps vid sin skerpentin. Den gamle
höfvidsmannen manade sm unge underbefålhafvare att skjuta
andra skottet och då sigta på danska amiralskeppets däck.
Ynglingen såg bakom den mörka stormasten två män i
lysande rustningar samt hörde af de samtalande, att den
ene, en högväxt yngre man var sjelfva amiral
Brockenhu-sen. Den andre, en utlefvad gubbe med silfvergrått långt
skägg, var ingen annan än den märkvärdige Otto Krumpe,
som vann slaget vid Bogesund der Sten Sture stupade,
och som sedermera gick öfver Tiveden fram till Stockholm.
Hans Anderson tog noggrannt sigte på rustningarna, och
just när ljudet af det första svenska skottet från Elefanten
dött bort, fyrade han af. När röken blåst bort, stodo de
båda männen qvar lika stolta och orubbliga som förut, men
skeppets stormast var borta och på det krängande fartyget
rådde stor villervalla. Det hurrades utefter hela svenska
flottan, och de Mornay klappade Hans Anderson
uppmuntrande på axeln. Med stormasten hade också dannebrogen
fallit, och vidskepelsen firade större triumf än lyckan och
skickligheten.
Ceremonierna voro nu afslutade, och allvaret började.
En ihärdig och dånande kanonad insvepte båda flottorna i
en enda ogenomtränglig rök, hvilken oupphörligt fick ny
tillökning för hvad som vinden bortförde. Det stora
antalet koppar- och jem-kanoner, uppgående till nära hundrade
på hvarje större fartyg, utslungade åskviggar, hvilka
genomkorsade röken och splittrade master och tågverk, så
att hafvet liksom täcktes med drif-ved. Svanen höll genast
i början af slaget ned på det i lägervall komna danska
amiralskeppet Herkules och sköt. glatta lag på det, så att
det blef alldeles redlöst. Frans Klemetson var godlyntare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
