Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elins guldstycken. Saga från Erik XIV:s tid, berättad af Bias. Med 3:ne teckningar af C. S. Hallbeck - 4. “Det var mig en hårdan lek — sade jätten. — Den är ju knappast påbegynt —sade Ramunder“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och språksammare än vanligt och sade åt Hans Anderson
att taga fram metkrokarna. Denne var ej sen att lyda,
och några ögonblick derefter voro änterdraggar fastade i
Herkules relingar och vant. Svanen högg sig fast yid
Herkules såsom en hummer vid en stor aborre, och Hans
Anderson med en höjd änterbila var en bland de förste
svenskar på danska amiralskeppets däck. Men han kom
ej ensam, ty bepröfvade och lugna kämpar understödde
med sin sandade kraft den eldige och dödsföraktande
ynglingen, hvars bila hven i de danska lederna såsom en
vedhuggares yxa i en kolskog. De danska försvarade sig med
förtviflad tapperhet mot de i massor påträngande
svenskarna, hvilkas antal ökades af de tillströmmande
besättningarna från Förgylda Lejonet och Stål-Boj orten. De
smärre danska fartyg deremot, som skulle understödja
Herkules, undfägnades fortfarande med eld af Erans
Kle-metson, hvilken med något manskap blifvit qvar på Svanens
däck. De hjeltemodiga danskarna trängdes alltså mer och
mer akter-ut, och sköldborgen, som de efter ännu
qvarlef-vande uråldrig sed bildat kring den gamle höfdingen Otto
Krunipe och amiral Brockenhusen, glesnade alltmer. Hans
Anderson hvilade en och annan gång med sin änterbila,
för att efter de högre befälhafvames föredöme med hög
röst anropa danskarna att begära pardon. Slutligen syntes
den högreste Brockenhusen svänga sin hatt i luften, och
Otto Krumpe senfardigt följa hans exempel. De danska
kämpar, som ännu funnos qvar i sköldborgen, lade genast,
trötta och sårade, ned sina blodiga vapen och gåfvo sig
fångna.
Striden emellan flottorna hade räckt i fyra timmar.
Utom amiralskeppet hade svenskarna tagit två andra af de
större skeppen i första linien, samt skjutit två andra fartyg
redlösa, sedan befälhafvarne stupat. Danskarnas tappra
och skickliga försvar hade dock ingifvit svenskarna sådan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
