Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - August Blanche. Försök till en karakteristik, af Frans Hedberg. Med en stålsticksplansch upptagande porträtter af August Blanche 1838 och 1868, utsigt af hans malmgård och hans facsimile
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke blifya rätt genomgripande; dertill stodo de på en allt
för främmande botten, dertill voro de gestalter som i dem
skildrades, på få undantag när, allt för blodlösa och
abstrakta. Den svenska komedin, eller rättare sagt, farsen,
sådan som den framställdes af Hallman, Kexell, En vallson
och Lindegren, var ett vackert uppslag; men den stannade
vid ansatsen, språnget togs aldrig ut. Hvarför? Enligt
min tanka derför att de sociala förutsättningarne för
lustspelet icke funnos. Det fanns emellan den romerskt-franska
tragedin med sin stela toga och sin alexandrinska koturn,
och “det underjordiska bränneriets“ lustiga men öfverdrifna
figurer, en klyfta som den tiden icke kunde fyllas, emedan
det icke fanns någon framträdande medelklass inom
samhället, och således icke kunde finnas ett borgerligt
skådespel eller lustspel på tiljan. Tragedin deklamerade och
parodin grinade — annat fanns icke.
Så kom romantiken eller den nya skolan i poesin och
bröt ned de klassiska skranken, och i den gamla adelns
ställe trädde inom samhället fram bourgeoisien eller
medelklassen som blef en makt. Nu voro således inom kort alla
förutsättningarne för det modema lustspelet gifna; det
fattades endast mannen som skulle draga konseqvensema af
det gifna och göra dem fruktbärande för konsten och för
nationen. Mannen blef August Blanche.
Från uppförandet år 1842 å Stockholms “Nya teater“
af “Positivhataren“, börjar den nyare svenska dramatiken
med rätta sin egentliga tideräkning: ty med detta stycke
drog det inhemska lustspelet med flygande fanor och
klingande spel in på det slagfält, der det sedan vunnit en och
annan seger, som de flesta icke gerna vilja erkänna, men
som dock är ett faktum. Detta stycke följdes nu i rask
fart af en mängd andra, mer och mindre lyckliga, det är
sannt; men alla bärande lysande spår af sin författares
blixtrande humor och djupa menniskostudium.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
