Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf III och general Rudbeck. Historisk skizz från statshvälfningen 1772, af Mattis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Genom smicker naturligtvis — ja. “De. aldra
slugaste blifva alltid stora narrar inför smickret“, säger vår
store Moliére. Hade jag afslöjat mina innersta tankar
för . honom, hade jag visat honom renheten i mina afeigter,
glöden i min fosterlandskänsla och mycket annat, som
dväljes inom detta bröst — skulle jag dock dermed ej
kunnat röra honom. Men jag måste likväl vinna honom,
och jag smekte hans fåfänga, tills han blef vek.“
“Och eders majestät tror sig nu kunna vara säker på,
att man icke företager sig något emot dess dyrbara person ?“
“Man skall icke företaga sig något, hvarken i dag
eller i morgon — och i öfvermorgon, grefve, då är det
vi som spela ut vår första trumf. “
IY.
Baron Rudbeck hade emellertid begifvit sig till den
öfverenskomna samlingsplatsen, och der förkunnat, att
ehvad man än måtte säga om konungen, så vore det
dock en orimlighet att anse honom farlig för friheten.
Han tänkte icke på annat än på theaterpjeser och nöjen.
Han — Rudbeck — hade haft ett ganska långt samtal
med honom och sett ned i botten af hans själ. Der fanns
förvisso intet medvetande om Kristianstads-affaren. Han
hade förstått förhållandena så föga, att han i första
ögonblicket fruktat, att man ville afsätta honom. För öfrigt
hade han hufvudet fullt af ett skådespel, som han sjelf
höll på att författa.
Han — Rudbeck — finge i all blygsamhet förklara,
att naturen gifvit honom ett slags instinkt att uppfatta
menniskor. Han trodde, att han sällan, om ens någonsin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
