Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor af Axel Krook - Oscar Patrik Sturzen-Becker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilken han i allmänhet ej kunde harmoniera och som han
ej kunde tåla, efter det Almqvist riktat ett våldsamt
personligt angrepp mot Sturzen-Beckers ungdomsvän August
Blanche.
Året derpå, 1844, utgaf han "Min fattiga sångmö",
en samling af hans förut i de olika tidningarne kringströdda
episka dikter, med hvilka han bidrog att föra den svenska
poesien från den tegnérianska "efterklangen" in på en
mera originel, omedelbar och frisk stråt, Sturzen-Becker
delar i detta fall onekligen äran med en v. Braun, Talis
Qvalis och andra. Det oaktadt blefvo dikterna
"nersab-lade" i "Dagligt Allehanda", hvilket gick skalden djupt
till sinnes. Han kände sig i denna stund mycket
öfver-gifven, och han var nära att svigta i sin tro på det goda
i lifvet. Han drabbades nemligen samtidigt af en enskild
sorg, öfver hvilken vi helst önska att hänga glömskans
flor. Bruten till hjertat och nedslagen till sinnet, reste
han till Kjöbenhavn, der ett nytt skede i hans lif
öppnades för honom.
Han kom nemligen här i beröring med "det unga
Danmark", med Orla Lehman, Carl Ploug, Monrad,
Ham-merich m. fl., hos hvilka den skandinaviska tanken då
glödde varm, i det att hos dem den föreställningen blifvit
full visshet, att Skandinaviens enda räddning mot öster
och söder, mot Ryssland och Tyskland ligger i ett enigt
Norden, i en gemensam politik och i ett gemensamt arbete
på folkens höjande i frihet och sjelfstyrelse, i upplysning
och välstånd. Det var en tanke, som bländade den liflige
Sturzen-Becker och hvilken han anammade med hela sitt
hjerta, hela sin själ, hela sin hänförelse.
Under de år han här uppehöll sig, 1844—47,
arbetade han flitigt såsom alltid i sin nya lifsgerning. Han
höll föreläsningar öfver den nordiska litteraturen och pressen,
redigerade den svenska afdelningen i "Nordisk Literatur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
