- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1870 /
197

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor af Axel Krook - Oscar Patrik Sturzen-Becker

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tonbladet, “Kaleidoskop“, strödde hans raska och bitande
penna omkring sig små infall och ordlekar mot “systemet",
den då så kallade kamarillan och dess försvarare inom
pressen, “Svenska Minerva“, utgifven af Askelöf.

Sturzen-Becker, eller Orvar Odd, hade genom sin
qvicka penna en ej ringa del i Aftonbladets framgångar,
ehuru hans verksamhet derstädes mest inskränkte sig till
krönikörens eller följetonistens. En oemotståndlig lust dref
honom ut i verlden, till Frankrike och Tyskland, och åren
1838—39 anträdde han denna sin första utländska resa.
Densamma blef för honom fruktbringande, i det han i
Frankrike utbildade sig i sin “genre“, såsom kåsör, och i
Tyskland fann konstateradt, att “han aldrig kunnat älska
tyskarne eller Tyskland“.

Återkommen till fäderneslandet, började han utveckla
en sjelfständig litterär verksamhet. Efter att redan 1834
ha utgifvit “Tre Septemberdagar i Stockholm“ och
"Sexor-all“, följde nu “Med en bit krita“ (1841), "Med en bit
blyerts" (1842), "Ur Stockholmslifvet" (1844), lekande och
spirituela skildringar af hufvudstadens egendomlighetér,
figurer och scener. I dessa snabba teckningar var han
en mästare, och huru mycket yngel, som än följt honom
i kåseriets maner, är han likväl ännu i dag, såsom han
var det både i går och i förrgår, den erkändt förste.

Sin utländska resa skildrade han i "En utflykt ur
boet" (1842), en samling anteckningar på vers och prosa.
Äfven som dramatiker har han försökt sig genom en
vådevill "Bellman i Mariefred", uppförd på Mindre teatern
1842.

Fastän medarbetare i "Aftonbladet", utgaf han dock
ett par egna blad, "Bazaren, söndagsblad för 1841" och
"Liten lefver än", utgifven år 1843, då han äfven
utträdde ur Aftonbladets redaktion, på grund af ett spändt
förhållande till den då mäktige C. J. L. Almqvist, med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:16:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1870/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free