Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bruden på Sveaborg. Berättelse af Fredrika Wennberg. Med illustration af C. S. Hallbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
0! att din tid här blir så kort
Blott några sommardar! dock bort,
När vintren standar, sångens svan
Ju måste på en högre ban.*)
Slutligen uppstämde de unga, starka rösterna denna
choral:
Se ned, o Gud, med välbehag
Till ljusets svenner, som här i dag
Dig heligt svurit tro!
Blott fn är ljusets flamma,
Du, Herre! täudt densamma,
Du är dess A, Du är dess 0!
Gnd! dem alla fatta lär
Att blott en flägt, all visdom här,
Af ditt vä«ende är.**)
Gerda satt betagen af en djup andakt; hänförd af
sången och det vältalighetens språk, hvartill hon lyssnat,
vaknade hon liksom ur en dröm, då allt var slut.
“Jag ber om förlåtelse", yttrade en ung student som
bugande närmade sig Gerda och hennes mor, då de stigit
upp för att gå, “men det ser ut som damerna vore
en-samna .. . kanske jag vågar be att få bli er ledsagare ? . . .
Jag är student, och mitt namn är Qvarts“.
“Jag tackar er, herr Qvarts“, svarade Gerdas mor och
tog den unge mannens arm, medan han förde dem genom
trängseln. Utkomna ur kyrkan, erinrade hon sig att hen-,
nes ledsagare måhända kunde vara bekant med hennes
systerson och hon frågade honom.
“Ivalow“, svarade han, “är en af mina bästa vänner.
Under sången stod han bredvid mig, och jag såg honom
*) Afsjungen vid Fil. Doktorspromotionen i Helsingfors d. 20 Juli 1840.
**) Afsjungen vid nyssnämnde tillfälle, då insigniernft utdelades.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
