Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl XI i slaget vid Lund. Historisk teckning af Julius Mankell. Med 3:ne illustrationer af G. Broling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förorsakade en förfärande sjuklighet (mest rödsot) och
dödlighet, hvaijemte hästame blefvo så utsvultna och
förstörda, att de svårligen kunde åstadkomma någon
skarpare marschtakt.
3.
Bakom svenska lägrets venstra flygel låg den lilla
byn Benstorp. I ett rum på nedra botten af ett ruckligt
trähus derstädes satt besagde söndagsafton en yngling vid
ett gammalt bristfälligt träbord, på hvilket en lampa
kastade sitt flämtande sken. Med hufvudet lutadt mellan
händerna, stirrade han dystert på ett bref, som han nyss
fulländadt.
Denne yngling var konung Carl XI, och brefvet, som
han skrifvit, var kanhända det sista, han i denna verlden
skulle skrifva; det var nemligen ett afskedsbref till hans
moder, enkedrottning Hedvig Eleonora. Den unge
konungen hade äfven grundade skäl att vara dyster. Ty hans
ställning var så förtviflad, som den gerna kunde vara.
Blott ett år förut hade han ansett sig som en af Europas
mägtigaste monarker. Hela lifvet hade skimrat i en rosenröd
dager, och tiden hade knappast räckt till för nöjen och
fester, som bevistades af en smickrande och jäsande
hof-skara. Nu stod han, nästan ensam och lemnad i sticket
af de flesta, vid branten af en afgrund, som hotade
uppsluka honom, om icke Gud i sitt förbarmande sände honom
en oväntad räddning.
Medan ännu hans begrepp om krig och politik samt
Öfverhufvud om allmänna angelägenheter varit högst dunkla
och oklara, hade hans rike af den allsmägtige gunstlingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
