Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Efter ett vårregn (1871) af Elias Sehlstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Efter ett Vår-regn. U871.)
Vårsolen ler öfver vårgröna Slätten,
Dimmorna sjunka i hafvet med fart.
Regnet har slutat med skurning och tvätten,
Allt är nu torkadt och mangladt och rart.
Strukna och märkta
Stå gullgifvor små,
Prestkragar stärkta
I backarna stå.
Fjäriln med rosor och guld på kasketten
Ingenting har i sin utstyrsel spart.
Sorlet som hörs är naturen som rör sig:
Lundarna susa vid källornas språng.
Aldrig mer roligt man har än man gör sig:
Lifvet har löst sig ur bojor och tvång.
Vårsången klingar
I trastarnas kör.
Lärkan sig svingar
Som sångdirektör.
Glada studenter mod Arpi framför sig
Tycka man ha klart för sig ännu en gång.
Vårfriskt eteriska daggperlor dugga,
Glindra i gräs och på nylöfvad gren.
Doftande står uti tallarnas skugga
Daggig linnoea i morgonens sken.
Bäckarna sqvala
I kapp med hvarann,
Gökarna gala,
Som ingen det kan,
Ärlor. i språngmarsch småflugor sig hugga,
Backsvalan trippar på gullgula ben.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
