Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett blad ur Drottning Lovisas välgörenhetshistoria, tecknadt af Marie Sophie Schwartz. Med 2 illustrationer och ett porträtt i stålstick af Drottning Lovisa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nog att rätta sina lefnadsvanor efter inkomsterna, hade
min far gjort sig till regel ait föra ett indraget lif, utån
att umgås med våra rika grannar eller söka täfla med dem.
“Jag kan ej uppträda i sällskapslifvet, såsom mitt
nUmn och min rang kräfva, altså uppträder jag icke alls“,
brukade han säga.
Jag växte upp i all stillhet, men åtnjöt det oaktad t
en god uppfostran, öfverensstämmande med min fars börd.
Då jag uppnått mitt sjuttonde år dog min far; min
mor sålde egendomen och flyttade in till staden G. Några
år senare var jag förlofvad med en ung man af adlig börd
och god förmögenhet.
Det var ett parti af kärlek och jag var den
lyckligaste tjuguåriga flicka hvars hand blifvit prydd med en
torlofningsring.
Ett år af kärlek och lycka flydde snart. Vårt bröllop
var bestämdt att firas i Aurgusti 1850; men iijnan dess
skulle vi resa upp till Stockholm, för att öfvervara
högtidligheterna vid kronprins Carls förestående förmälning.
Mitt hjerta slog af fröjd vid föreslällningen att få
göra en så lång resa, Be hufvudstaden, de kungliga och
tormälningsståten, — jag, som aldrig sett någon annan
stad än G., som aldrig gjort längre resa än fem mil
land-väg ifrån nämnde stad, jag skulle £1 resa genom Göta
Kanal och landstiga i Stockholm.
Min goda mor, som icke var stort men} berest än
jag, fröjdade sig lika mycket åt resan, och våra
tillrustningar till den undanträngde alla tankar på
bröllopsut-styrseln.
Den 14 Juni ankommo vi till hufvudstaden. Jag1
vill ej plåga er med de intryck den gjorde på mig.
En-känsla af djup beklämning, af storartad förvånihg och
bäf-vande fröjd kom öfver mig. Hela första dagen kände jag
mig både ängslig och glad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
