Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett blad ur Drottning Lovisas välgörenhetshistoria, tecknadt af Marie Sophie Schwartz. Med 2 illustrationer och ett porträtt i stålstick af Drottning Lovisa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den 15 skulle prinsessan Lovisa anlända. Ut till
Djurgården skulle vi för att åse landstigningen och jemte
alla andra välkomna vår blifvande kronprinsessa.
Att solen den dagen borde skina klarare än eljest,
föreföll mig så naturligt, att jag knappast kunde tro miifa
ögon, då morgonen randades mulen och blåsig.
“Det klarnar nog mot aftonen", tänkte jag, då vi
vid tiotiden på förmiddagen trängde oss fram till
Logårdstrappan, för att se den kungliga familjen embarkera å
ångfartyget Gylfe, för att fara de höga resande till mötes.
— Jag såg nu för första gången konung Oscar och alla
medlemmarne af vårt kungahus, med undantag af
enke-drottningen, som ej var med.’— Mitt hjerta klappade
lifligt då mina blickar fastades på konungens vackra
an-sigte och jag tyckte mig aldrig hafva sett ett par mildare
ögon än hans.
Sedan vi sett dem fara, stego vi upp i en vagn och
foro till Djurgården för att frukostera och sedan söka
förskaffa oss en plats nära landstigningsstället. — När vi
slutat vår frukost och åkt ned till Eriesens park började
det duggregna, men trots detta obehag hvimlade
Djurgården af folk.
Huru vi trängde oss fram mellan denna massa af
regnklädda damer och paraply bärande herrar vet jag icke;
men vi erhöllo en god plats på ett par större stenar under
en lummig ek helt nära bryggån. Yi suto här i godt
skydd för regnet och den omkring oss allt mer och mer
sammanpackade folkmassan skyddade oss för blåsten. —
När det ögonblick kom, då den väntade nalkades, behöfde
vi blott stiga upp på stenarna för att hafva en präktig
öfversigt af landstigningen. Det regnade oafbrutet och
ändå voro alla stränder och vagnar uppfylda af menniskor.
Allas ansigten strålade af glädje och i allas blickar
läste man uttrycket af glad förhoppning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
