- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1872 /
121

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nybyggaren vid Agnefit. En saga från medeltiden af Bias. Med illustration af C. G. Hellqvist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sen, hyars öppningar eller portar han blott behöfde
tillsluta med stockar och stenar.

En dag följande yår var han i beredskap att jämte
sonen begifva sig ut på fiske. Hans uppmärksamhet
fastades då vid en stor isfiake, omkring hvilken skator och
kråkor svärmade under höga rop. Isflaken flöt fram mot
stranden med stark fart och ofvan på honom märktes ett
mörkt föremål. Troligen var det liket af någon död eller
fastfrusen människa. Detta var så mycket mer troligt,
som korpar också syntes närma sig. Det kändes litet
underligt i Guttorms sinne, när isflaken flöt rakt mot hans
landningsställe. Han ropade på sin hustru, och hans rop
skrämde bort de kringflaxande faglarne.

Hustrun var mer nyfiken är skrockfull ooh yrkade
på att isflaken skulle undersökas. Snart märktes ock, när
isflaken kom närmare, att den mörka massan derpå ej var
något människo-lik. Det var något annat, men hvad var
det då?

Jo, det befané vara en lång ekkista, skuren ur en
enda ekstock. I sådana ekkistor hade man sedan
urminnes tider och redan under kelternes tid begraft lik.
Således var det ändå ett lik. De tre öboarne korsade sig
andäktigt innan Guttorm vågade med båtshaken hugga tag
i isflaken.

Kistan drogs upp på land. Hon var öfvervuxen
med grönt sjöslem och hade alt så legat en längre tid i
vattnet.

Nu skulle det gudfruktiga fiskarfolket gifva liket en
kristlig begrafning i jord. Den religiösa vördnaden bjöd
det enkla, fromma folket att först putsa upp kistan, innan
hon sänktes ned i mullen.

Detta skedde med mycken omsorg, och därvid befans
att kistan var försedd med ytterst omsorgsfullt gjorda sni-

Svea, 1872. 8

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:16:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1872/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free