Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nybyggaren vid Agnefit. En saga från medeltiden af Bias. Med illustration af C. G. Hellqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
derier, föreställande drakar och ormar i talrika fantastiska*
slingor.
“Vet du, mor, det måtte vara en mycket högättad
mans hk här i kistan* “ yttijide Guttorm, hvilken, själf
förfaren i träskärar-konst, beundrade de konstnärligt och
ytterst omsorgsfullt skurna slingorna.
“Det är bestämdt ingen likkista, käre far!“ utropade
hustrun. “Det är en förrådskista.“
“Skola vi ej öppna den, farr“ frågade gosBen nyfiket
och böljade peta med en knif emellan locket och kistan.
Sagdt och gjord t. Fiskaren skulle först lyfta på kistan,
men fann den oerhördt tung. Till på köpet skramlade
det i kistan, som när metaller slå mot hvarandra. Det
var altså ej ett lik! Locket bröts upp och för de
förvånade nybyggarnes Ögon visade sig kistan fyld med smycken
och dyrbarheter af guld och silfver.
Om det varit järn, koppar eller brons, hade den
smi-des-kunnige fiskaren varit mer belåten. Hvad skulle han
göra med guld- och silfvergranlåt ? Han föraktade mest
de klingande guldmynten, hvilka liksom klingande leksaker
roade gossen.
Fiskaren hade vågat tvista med bispen i Strängnäs
om en lax och för den skull rymt från Strängnäs.
Ekkistan eller stocken full med guld och silfver spikade han
dock igen, utan att röra något af innehållet. Han gräfde
ned stocken invid stranden i förhoppning att framledes fa
reda på egarne.
Med öboames lugn var det dock förbi. De fruktade
hvaije dag att finna sökande efter skatten. De anade med
rätta, att inbyggarne i Sigtuna kastat ut honom, när esterne
brände upp deras stad. Så förhöll det sig äfven, och det
dröjde ej många veckor innan köpmän från den förstörde
staden läto höra af sig. Fiskaren återlemnade ärligt* kistan
i orördt skick och erhöll riklig belöning. Han stannade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
