Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skeppar Olof. En skärgårdshistoria satt på rim af Frans Hedberg. Med titelvignett af C. G. Hellqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så han tänkte, och hjertat sved;
Men nu den myggsvärm lätta,
Såg han med undran hastigt ned
Uppå hans däck sig sätta.
Öfver hans drag då en ljusning for ;
»Skall jag en hamn ock hinna?
Skall jag, fast min synd är så stor,
Väl finna
-Nåd hos den Gud som i höjden bor?»
Och som den rädda suckens svar,
Hördes en sakta stämma
Hviska: »Hvar är du, Olof, hvar?
Hjelp mig att blodet hämma!»
»Herre min Gud! Hon lefver ju!»
Glädjestrålande skrek han; —
Från sin älskades läger nu
Ej vek hau,
Vårdande henne i veckor sju.
Redan på qvällen samma dag
Som han den stämman hörde,
Vestliga vindars lätta slag
Honom till Aland förde.
Der vid en löfrik, en vänlig strand,
Fann han en sälskyttsrya,
Bar sin brud, den bleka, i land,
Och krya
Tycktes* hon sig från feberns brand.
Lemnande gossen qvar på vakt,
Gick han att menskor söka;
Midt öfver ön, i fager trakt
Såg han en skorsten röka.
Sakta han in uti stugan gick,
Der en fiskare bodde,
Och hans ord, hans bedjande blick
Man trodde;
Bistånd och tröst i sin nöd han fick.
Svea, 1872.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
