Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan Fredrik Höckert af Claes Lundin. Med 2 illustrationer efter taflor af Höckert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åskådaren, utan att denne först behöfde anstränga sig med
att utfundera hvad konstnären kunde hafva menat. Han
var realist, men i ordets bättre mening, aldrig en krass
efterapare af det osköna i lifvet. Höckert visade klart
hvad han förmådde och icke förmådde, och det blef
derför ej något fel hos honom, att det var endast genom
färgernas kraft och genom det harmoniska i stämningen, som
han intog och tjusade.
Så framstår Höckert i den stora taflan från år 1855,
hans mästerverk. Tyvärr kunde han sedermera aldrig
fullkomligt i andra taflor, så talangfulla de än voro, uppnå
sin egen storhet från nyssnämnde år. Han kände det nog
sjelf, åtminstone när han stod vid slutet af sin bana. Yi
erinra oss det ögonblick, då han, sommaren 1866 i
Stockholm, efter många års frånvaro återsåg sitt “Lappkapell“,
som då med franska statens tillstånd lånats från Lille för
att här utställas. Konstnären syntes sjelf öfverraskad.
Motsatta känslor målade sig i hans anlete. Det var
konst-närsglädje och konstnärsstolthet öfver den vackra bilden,
hvilken ingenting förlorat på att blifva elfva år äldre;
men det var också konstnärsvemod öfver jemförelsen
mellan denna utmärkta tafla, målad ännu i ungdomen, och den
som nu hade fått sin plats midt emot, “Slottsbranden år
1697“, tillkommen under en tid, som skulle vara hans
mannaålders kraftigaste, men var så väsendtligt underlägsen
en föregående period af hans lif. Intrycket delades af
Johan Höckerts närvarande vänner. Men hvem hade hjerta
att kläda i ord hvad hvar och en kände? Yi befarade
alla att vännen snart skulle lemna oss.
Den framgång, som den första taflan med motiv från
Lappland rönt, förmådde konstnären att behandla flera
sådana motiv. Han målade derför ännu under sitt fortsatta
vistande i Paris “Hemkomsten från jagten‘:, “Det inre af
en lappkåta“ samt “Ett bröllop i Lappland“. Den andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
