Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor - Arvid August Afzelius, af P. Fr. Mengel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grad af originalitet och stor viljekraft, i förenjng med en
själsfriskhet, som blott föga med de talrika lefnadsåren aftog.
Den senast aflidne,_hyars lefnadsbana slutade vid den
höga åldern af 86 år och 4 månader, var uppfödd i ett
obemedladt föräldrahem. Han kom tidigt ut i verlden och
nödgades med det mödosamma, ofta otacksamma, stundom
misskändå privatlärarekallet, jemte litterärt arbete, som
den tiden gaf en knapp inkomst, försöija sig. Den första
anställningen med lön erhöll han 1809 som lärare vid
frimurarebarnhusets skola i Stockholm; den sista som
kyrkoherde i Enköping, hvilken befattning han innehade
ett halft sekel.
Bedan tidigt hade Afzelius i födelsebygden böijat och
fortsatte sedan med allt mera ifver och framgång i
vidsträcktare kretsar, att från folkets egna läppar samla de
svenska folkvisorna, hvilka först längre fram i tiden blifvit
rätt uppskattade, h vartill Afzelius kraftigt medverkade.
Han var tjugosju år gammal då den nitiske
språkforskaren Rasmus Christian Rask från Danmark besökte
Stockholm och blef en långvarig gäst i Afzelii hem. De
blefvo snart förtroliga vänner för lifstiden, och den
genialiske Bask blef Afzelii vägledare vid studiet af den
isländska litteraturen.
“Götiska förbundet" hade 1810 stiftats med syftemål
"att upplifva minnet af göternas bedrifter och att
återvinna den kraftfulla redlighet, som var förfäderna egen“.
Så åtminstone angafs syftet af kammarjunkaren Rääf, då
han såsom ordförande den 10 November 1843 upplöste
förbundet. Men de öfriga stambröderna i detta
ynglinga-förbund betraktade det från en vidsträcktare synpunkt:
"att genom en på samma gång rent vetenskaplig och
poetisk behandling af fornnordiska minnen lifva’ kärleken
för vår forntid och derigenom rena smaken, samt i någon
mån väcka en slumrande nationalanda till medvetande."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
