Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor - Arvid August Afzelius, af P. Fr. Mengel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Första häftet af förbundets tidskrift utkom 1811:
"Iduna, en skrift för den nordiska fornålderns älskare."
Afzelius blef först något längre fram intagen i förbundet
som den trettonde brödren. Med tredje häftet började
både Tegnér — den tretiotredje brödren i förbundet —
och Afzelius att lemna bidrag till Iduna: den förre med
"Majsång", "Elden", "Skidbladner", "Herthas barn" och
"Flyttfoglarne", den senare med öfversättningen af Yölu
Spå, och romansen "Necken", diktad till den härliga
folkmelodien Neckens polska, om hvilken romans Geijer yttrar:
"sällan har man hört ett innerligare och ljufvare
sammanhang emellan ord och musik än i denna sköna dikt. Det
var också en ny ton lockad ur den svenska lyran, eller
rättare, det var den gamle Strömkarlens toner, som
väcktes ibland ett yngre slägte. Det var den svenska folkvisans
ton, som åter var träffad och upplefde," — och med
denna dikt hade Afzelius grundlagt sitt rykte som skald.
Nu ansåg Afzelius tiden vara inne att utgifva de
svenska folkvisorna. Men tvekande om lian ensamt
förmådde bland "det bildade och förbildade slägtet"- väcka
hågen för de gamla qvädena, sökte han ett stöd för sina
sträfvanden i ett mera frejdadt namn. Han vände sig
derföre till Geijer och föreslog att de gemensamt skulle
utgifva de svenska folkvisorna; men Geijer — han
erkände det sedan öppet — var i böijan ej synnerligen
gynsamt stämd för Afzelius och hans bemödanden: den
senare var dock ihärdig, och den, förre blef allt mera
gripen af de härliga melodierna, och dermed begynte vår
medeltids poetiska skatter att aftäckas, men med ringa
materiel fördel för den nitiske samlaren, ty det dröjde
länge innan allmänheten fattade hvad den nordiska sången
innebar, och derpå bör man mindre undra, då man erinras
derom, att samma år tredje delen af de af Geijer och
Afzelius samlade svenska folkvisorna utkom, afkunnade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
