Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statsfångens flykt. Ett minne från frihetstiden af Hjorvard. Med 4 teckningar af C. G. Hellqvist - 2. Storholmen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
marken, bad de andra hålla utkik och väcka honom när
fartyget kom i sigte och hade snart insomnat. Timme
efter timme gick, men ännu visade sig intet segel. Det
blef förmiddag, middagen var förbi, och solen böijade
luta mot sin nedgång, men ännu alltjemt uteblef den
väntade signalen. Flyktingen, som längesedan vaknat,
blef orolig. Vinden hade varit god hela dagen, och
dröjsmålet kunde således ej varä föranledt af stiltje. Han
bad då smeden taga båten och ro öfver till Frössvik,
hvilket, som vi nämnt, endast låg några stenkast från
holmen. Han, borde laga att han finge träffa egaren sjelf,
en gammal vän till honom, tala om att han befunne sig
på hans egor och be honom skicka någon pålitlig person
in till staden, for att af hans son få höra anledningen
till dröjsmålet.
Smeden begaf sig strax åstad och återkom efter en
timme tillsammans med öfversten sjelf, hans son, en ung
militär, samt Carl Fersen, hvilken emellertid lyckats
utkomma från staden och medförde underrättelse om
morgonens händelser. Han berättade tillika om de anstalter
som blifvit träffade för att uppspana flyktingen.
Ryttar-afdelningar hade blifvit utsända åt alla håll kring
hufvud-staden, och Fersen hade sjelf på vägen ridit om en sådan
trupp, som tydligen ämnade sig nedåt Rydlandet och
Vax-holmstrakten. Öfversten var i följd af dessa tidningar
mycket orolig. Man visste att han och flyktingen voro
gamla vänner, och Frössvik vore säkerligen derför ett af
de stallen som först skulle få mottaga besök af skaran.
För sin familj och sitt husfolk kunde han svara, men
vore ej säker på, om ej någon af de många arbetare
som funnes på gården skulle, lockad af den höga
belöningen, göra sig till angifvare. Bäst vore derför att
Lewenhaupt stannade qvar på holmen, som genom sitt
afskilda läge vore tämligen fredad för besök och der ingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
