Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statsfångens flykt. Ett minne från frihetstiden af Hjorvard. Med 4 teckningar af C. G. Hellqvist - 2. Storholmen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af folket på gården kunde få se honom. I kojan, som
var synlig från sundet, borde han dock ej stanna. Han
skulle anvisa honom ett säkrare gömställe, som under
ryska hämningarna för tjugu år sedan blifvit
iordning-stäldt för att i händelse af behof förvara familjens
dyrbarheter.
Tiden skyndade, emedan man hvilket ögonblick som
helst kunde vänta ryttartruppens ankomst till gården.
Man bröt derfor genast upp och tog vägen genom skogen
inåt holmen och kom efter en liten stunds vandring genom
de täta snåren till den i böijan af vår berättelse
betecknade platsen. Den var dock ej, som nu, röjd, utan
tätt bevuxen med höga tallar och granar. Vid foten af
en sådan kolossal gran, som med sina nedersta grenar
beskref en stor periferi så tätt öfver marken att de
vidrörde den, hade på detta sätt bildats ett naturligt tält,
så ogenomträngligt att det knappast genomsläppte en
solstråle. Öfversten böjde undan den gröna tältduken,
och man steg in under det höga hvalfvet, der man var
alldeles osedd utifrån. Den kala marken var öfvertäckt
med ett tjockt lager af barr, utom på ett ställe der en
stor nedfallen gren med sitt torra ris bildade en naturlig
upphöjning. Öfversten sköt undan den med foten, och
nu visade sig derunder en lucka, som när den öppnades
i sin tur visade en temligen stor fördjupning i marken,
hvari man nedsteg på en stege. Dit necLkommen, befann
man sig i en källarBk grop af omkring halfannan famns
bredd och längd, samt så hög att man kunde stå upprätt.
Den var fodrad med trädstammar och hade ett golf af
bräder. I detta underjordiska rum nedburos sakerna, som
smeden emellertid fört sjöledes från fiskarkojan till den
lilla viken i dalgångens ena ända, och det ombonades
med kappor och täcken som medförts från Frössvik.
Öfversten lofvade att hans son ännu samma afton skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
