Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statsfångens flykt. Ett minne från frihetstiden af Hjorvard. Med 4 teckningar af C. G. Hellqvist - 3. Höggarn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ned i sin slup, men först sedan han kastat ännu en
mönstrande blick på den kolossale matrosen, som hela
tiden spelat rolen af en fullkomligt passiv åskådare.
Slupen aflägsnade sig med snabba årtag och försvann snart
bakom udden.
Jakten hade, medan visitationen pågick, drifvit ett
stycke in i Skuruviken, och skepparen gjorde sig ej heller
brådtom att lemna den. Till hans förvåning var ej heller
den långe, i hvilken läsaren säkert redan igenkänt vår
dragonlöjtnant, längre angelägen att komma fort. Tvärtom
uppmanade han nu skepparen att kryssa in i viken en
stund tills visitationen vore förbi och slupen hunnit
af-lägsna sig.
“Ni kan prisa er lyckliga stjerna, Attinson, att allt
gått så bra som det gjort. Vet ni väl hvem ni haft
ombord? Jo, ingen mindre än kapten Graman, den
tilltags-naste och slugaste officern i hela flottan.“
“Åhå!“ småskrattade skepparen sjelfbelåtet, ‘‘har väl
lurat listigare räfvar i min dar än så. Men, rätt ska’
vara rätt, och jag ä’ inte den som ska* neka att det var
en förbålt höflig karl, fast han inte lyckades få tag i
mitt krypin. Men jag vill se den som ska’ göra det"
Först en timme derefter stack Gäddans förstäf fram
om udden vid Danmarks holme. De flesta seglarne voro
nu långt för ut på Höggamsfjärden, och af slupen syntes
intet spår. Vår löjtnant satte en kikare för ögat och
öfverfor med blicken en lång stund hela vattenytan. Då
han åter tog den från ögat, hade den förra oron
försvunnit från hans ansigte och lemnat plats åt hopp och
belåtenhet.
Vinden hade emellertid sprungit öfver på nordost
och blåste nu rakt emot. Jakten måste i långa slag
kryssa sig upp, och klockan var redan tre på
eftermiddagen innan han uppnådde Höggarn. Här tycktes skep-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
