Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Något att tänka på!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag följde honom halft medvetslöst. “Vill du veta hyad
lian menade?" frågade han. Jag nickade bifallande.
"Han lemnar efter sig sex barn oförsörjda. Hans
inkomster voro icke dåliga, men en stor familj kostar
mycket. Hvad han ihopsparat räcker icke många veckor
och hvad skall den arma en kan sedan taga sig till?"
"Men icke var detta hans fel," invände jag tvekande.
"Icke det?" svarade farbror skarpt. "Jag rådde
honom flera gånger att lifförsäkra sig. Han skrattade
alltid då jag talade derom eller sade det vara tids nog.
Du ser nu följderna af hans dårskap."
"Men lifforsäkring kostar ju rätt mycket," frågade
jag åter. "Kanske hade han icke råd."
"Visst kostar det! Inte får man något för intet.
Råd! Till dylika utgifter har man alltid råd, min flicka;
man kan göra tusende små indragningar, som hvar för
sig utgöra en obetydlighet, men sammanlagda bilda en
ansenlig summa.
Jag måste medge att han hade rätt. Jag tänkte
på hur mycket jag sjelf ger ut om året till onyttiga
saker, som jag ganska väl kunde vara af med.
Farbror talade sedan ingenting under hela vägen;
han tycktes vara försänkt i djupa tankar. Jag tänkte
också, men på min stackars moster, och kusinerna som
nu voro på bar backe. Menniskorna som skrattande och
skämtande strömmade utefter gatorna föreföllo mig som
tanklösa skuggor — jag kunde inte låta bli att se huru
nästan alla jag mötte i sina toiletter hade saker som
hvarken prydde eller gagnade; herrarne blossade
obekymrade på sina cigarrer; ingen tycktes tänka på mera än
stundens glädje och mer eller mindre inbillade behof.
Men snart voro vi hemma. Faster kom emot oss med orö,
och frågade huru det var. Farbror svarade icke, men
omfamnade henne hjertligt: "Gudskelof!" sade han, "jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
