Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Något att tänka på! - Den sista färden. Poem af Fr. Hedberg till en tafla af Bengt Nordenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
komma hem! det bullrande lifvet här är‘tröttande i
längden. Stockholmsflickorna skratta åt mig, då jag säger
det, men äfven de se bleka och trötta ut. — Jag nästan
ångrar att ej hafva talat om något roligt för dig;
men hemma, då jag kommit i ro, då jag hunnit samla
mig, lofvar jag att åtminstone icke mer än nödigt tala
om — lifförsäkring.
Din Mia.
Den sista färden.
Till en tafla af Bengt Nordenberg.
Drifvan ligger, så hvit och kall
Omkring deo enkla härden.
Som svepningen kring det stela lik,
Som föres den sista färden.
Bitter strömmar nu hustruns tår
Hon tycker hjertat brista,
Och gammelfar med sitt hvita hår
Han jordar sitt hopp, det sista!
Barnen, tysta, i undran stå
Vet’ ej hvad det vill säga,
Att grannas Grålle bort skall gå
Med bästa stödet de ega.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
