Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor af Axel Krook - Leonhard Fredrik Rääf
 
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
år 1810, måst begifva sig ned till Ydre och der bli
landt-brukare, inkallades naturligtvis till förbundsbröder och
antog sitt gamla slägtnamn Refr.
    Här nere på landet med dess ekonomiska bekymmer
och med Ydres afskilda läge kom Rääfs sinne och
tankeriktning ifrån den 1809 inslagna stråten. Han kunde
endast på afstånd följa de politiska och litterära
rörelserna, och hans omdöme blef härigenom mer och mer
ensidigt. Men han följde dem dock uppmärksamt, h v arom
hans brefvexling med sin gamle TJpsalayän Lorenzo
Hammarsköld bär vitne. I dessa bref uttalade han sig
oförbehållsamt, finnande fel hos både Geijer och Tegnér, men
dräpande Hammarsköld sjelf vid ett tillfälle, då denne
begärt hans omdöme om ett opus, med orden: "Konstens
genius blir aldrig dens vän, i hy ars oharmoniska
barndom hon icke varit stallbroder." Oaktadt dessa
uppriktiga uttalanden, yar Rääf afhållen af sina gamla v än ner,
som brukade helsa på honom på hans vackra Thomestorp,
såsom Livijn, Palmblad, Atterbom, Molbech m. fl. Här
hemtade de inspiration till nya dikter, här rekreerades
deras egen sångmö vid afhörandet af de gamla folkvisor
och sägner, hvilkas samlande Rääf påböijat redan 1811.
Här upptecknade professor Drake och kapellmästare Eggert
en mängd sedan allmängjorda folkmelodier.
     Mer och mer slöt sig dock Rääf inom sig sjelf, under
det jordbruks- och kommunala bestyr upptogo hans yttre
tid och hans samlande af visor, sagor, "traditionela
naturvetenskapliga kunskapsarter, som benämnas skråck,
sig-nerier, trollerier och sympatier," var hans enda egentliga
förströelse. Af konungen förlänad med
kammaijunkare-titeln 1818, blef han för sina fortjenster om svenskt
Diplomatarium och Svenska Fomsånger (den Arwidssonska
samlingen är till hufyudsaklig del hans verk) inkallad
till korrespondent 1821 och ledamot 1828 af kongl. sam-
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
 
