Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor af Axel Krook - Leonhard Fredrik Rääf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
strängningar företrädesvis voro riktade mot det från förra
riksdagen hvilande och, såsom man nu trodde, af den
nye konungen och hans nya minister understödda
förslaget till representationsreform. På riddarhuset
uppmanade Hartm ansdorff adeln att “rädda Sverige från
upplösning", grefve Hermanson röstade nej "i den lagbundna
kristenhetens namn" och Rääf, som blifvit insatt i
konstitutionsutskottet af den konservativa majoriteten,
utbrast: "Aldrig skall jag för mig och min ätt bifalla en
representationsförändring som rubbar detta stånd i sin
helhet eller beröfvar det en rätt, som är oafhändelig,
emedan den är grundad på naturen, på arf och häfd",
och denna hans åsigt hade sin grund i hela hans
stats-lära, enligt hvilken det i Sverige, liksom i hvaije
gammalt samhälle, fans ursprungligen blott en konungamakt,
ett presterskap, en adel och lifegne. Efter digerdöden
fingo de lifegne, menade han, genom sina husbönders
hjelp, genom gåfvor och testamenten eganderätt, hvilket
blef bondeståndets uppkomst. Samtidigt uppkom äfven
borgarståndet, uppammadt af adeln, "hvilken upptagit
dessa båda stånd i samhället vid sin sida och till
jem-likhet med sig." Representationsförslaget föll, och Rääf
for belåten, säker om att hafva bidragit till
fäderneslandets räddning, ned till Forsnäs vackra egendom, dit
han flyttat år 1843.
Vid 1847 års riksdag är han återigen uppe och talar
väldeliga på riddarhuset mot reformerna. Den allsmäktige
Hartmansdorff insätter honom i statsutskottet; men mest
gör han sig ryktbar genom sitt tal mot den nya
strafflagen, gående derpå ut, att en mild strafflag uppmuntrar
till brott och att heder och ära skola försvinna, om
spöstraff och halsjem borttagas. Då "lian fram på sommaren
år 1848 ville resa hem, inlät han sig i samtal med
ångfartyget "Linköpings" befälhafvare, nuvarande bankdirek-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
