- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1874 /
67

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elin på Måsön. Ett minne från Stockholms skärgård af Hjorvard. Med tvenne teckningar af C. G. Hellqvist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

om rodret och försöka sin lycka på en annan sida, då yi
båda två på en gång gåfvo till ett utrop.

Yi sågo ett litet stycke till höger och något bakom
oss en båt med ett enda segel hoppa fram öfver vågorna
och styra midt i gapet på den vildaste bränningen. Ingen
af oss hade sett när och hvar han kommit in. I båten
fanns blott en person, som, insvept i en sjömanskavaj och
med en stor sydvest neddragen öfver hufvudet, satt vid
rodret, hvilket hanxmed den ena handen omslöt, medan han
med den andra pekade rätt förut, en signal till oss,
utvisande den kurs vi borde följa. Farkostens rörelser voro
så säkra, att Ek ej ett ögonblick tvekade att följa honom.
Vi voro snart i hans kölvatten, men på en fem å sex
famnars afstånd ifrån honom. TJtan att en hårsmån vika
från sin kosa, närmade han sig allt mer den rytande
bränningen. Nu var han alldeles invid den, nu midt inne
uti den, försvann för ett ögonblick, men sågs i det nästa
på andra sidan om den barriér han klarerat orubbligt
fortsätta sin kosa.

Jag såg på Ek; det lyste till i hans öga, men ej en
min i hans ansigte förändrades. Lugn höll han samma
väg och bröt in i. bränningen på alldeles samma ställe.
Ett ögonblick voro vi kringyrda af skum och hörde ett
infernaliskt rytande; men äfven för oss lyckades vågstycket;
vi voro ute och ilade i full fart efter vår vägvisare.
Knapt komna igenom, utbröto vi båda i ett skallande
hurrah! och svängde hattama öfver relingen.’ Den djerfve
seglaren i båten framför oss, som hittills suttit till hälften
vänd emot oss, aftog sydvesten, svängde den till
åter-helsning, och vid skenet af en väldig blixt, som i
detsamma upplyste hela det vilda panoramat, sågo vi ej,
som vi väntat, de bistra dragen af en väderbiten fiskare,
utan det leende ansigtet af en ung flicka.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:17:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1874/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free