Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elin på Måsön. Ett minne från Stockholms skärgård af Hjorvard. Med tvenne teckningar af C. G. Hellqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det vankades nu så många frågor å ömse sidor, att
Nils föreslog, att jag skulle komma ombord till dem, då
de skulle ta min båt i släptåg, ett förslag hvarpå jag
naturligtvis med glädje ingick. Nils satte sig åter vid
årorna, jag på midttoftan och Elin återtog sin plats
vid rodret.
Nils berättade nu, allt emellanåt understödd och
korrigerad af sin hustru, huru han länge hållit af Elin och
derför vistats om vintrarna ute på Måsön. Systern,
Bengts hustru, som ville att brödren skulle göra ett rikt
parti på Nämdön, hade sökt motarbeta hans tycke, och
Elin hade derför fått sitta temligen hårdt emellan. Lars
i Norrgåi^n, den andre bonden på ön, som var ungkarl,
hade friat till Elin, och system hade på allt sätt ifrat
för, att hon skulle mottaga hans anbud.
“Men kan herrn väl tänka, fast han hade egen gård,
fem kor och tre båtar, var hon nog egensinnig att heldre
vilja ha en äfventyrare, som inte hade mer än sina båda
tomma händer."
“Tala inga dumheter, Nils, eljest får jag lof att
berätta resten,“ hotade Elin med lyftadt finger.
“Det var afgjordt emellan oss, att Elin skulle bli
min hustru, så snart jag på mina resor förtjent så
mycket i hyra, att vi kunde köpa oss en liten jordlapp.
Det skulle nog dröja några år, men Elin ville gerna vänta.
Då hände mig i våras ett år se’n den olyckan, att jag
på skälskytte slant och krossade ena benet. Nu såg det
allt mörkt ut, och Lars, som sjelf blifvit en sjukling,
passade på och friade .än en gång. Men Elin här
förklarade, att hon alls inte ville ha-någon annan än mig;
hon skulle nog kunna försöija både sin man och sig sjel£“
“Inte kan det roa herrn att höra talas om det der,
Nils. Jag borde ha gift mig med Lars, så hade jag inte
nu behöft höra på ditt prat.“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
