Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thor sårar oförvarandes sin son Svade. (Ur Lings «Asarne.) Med afbildning af C. G. Hellqvists tafla öfver samma ämne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Thor sårar oförvarandes sin sort Svade.
(Tafla af C. G. Hellqvist.)
»Så tänkte de qvinnor, i sköldborgen gingo
Att Asa-thor aldrig mer skåda de fingo.
Dock manligt han än na mot Jotarne stred,
Tills dessa i hast fälde klubborna ned;
Ty högsinte Svade gick fram uti skaran.
För hjessan helt fredligt sin härsköld han höll,
Sig närnwtnde Asa-thor. Hetsad af faran
Klöf drotten hans bröstben. När Svade nu föll
Han sade helt matt: »Se, du mördade Svade,
Din son, som med Jernsaxa aflat du har.»
När bleknande sonen det uttalat hade,
Han blottat en gyllene halsring och sade:
»Må denna bevittna mitt namn och min börd!
Till nord af min mor jag som barn ju blef förd?
Jag hört att min halfbror är Asia-Uller
Benämnd.. .» Nu han afbröts af slagtningens buller
Hans ögon sig lyckte. Dit bullret ock nyss
Fört listige Lopter, att speja och lyss;
Men ringa han erfor. På klubborna buro
Tolf jotar den fallne, hvars hämd de besvuro.
Och Lopter till As^a-Uller då gick;
Men Asa-thor stod der med stirrande blick;
Det mord låg på hjertat så tungt som en klyfta!»
(Asarne af Lino, 4:de sången.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
