Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor af Axel Krook - Christoffer Rutger Ludvig Manderström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Domen tillhör framtiden; huru den skall utfalla,
kan jag ej bedöma, men jag hoppas likväl att, då den tid
kommer, att han dlin garn e rörande Sveriges utrikespolitik
under de senare åren kunna allmängöras, denna dom ej
skall blifva alltför sträng, och jag vågar åtminstone vädja
till de goda afsigter, hvilka ledt mitt handlingssätt, om
de ej än alltid kunna motsvaras af förmågan."
Att grefve Manderström var en vän af
representationsreformen, känner vårt folk; och han uppträdde under
de historiskt ryktbara "representationsdagarne" på
riddar-huset — der han under flera riksdagar varit
representant, utan att dock synnerligt deltaga i diskussionen —
med en sådan bestämdhet för reformen, att hans ord
måste ha motsvarighet i hans öfvertygelse.
Yid 1868 års riksdag erhöll grefve Manderström ett
slags misstroendevotum, i det andra kammaren emot hans
uttalade åsigt nedsatte anslaget till utrikesdepartementets
budget, hvilken åtgärd sårade grefven och föranledde
honom att begära sitt afsked för att i stället
öfver-taga presidentbefattningen vid kommerskollegium, hvilken
plats kan vara en "lukrativ sin ekur", men i hans händer
ej blef det, ty han älskade arbetet och fann äfven här
ett fält, der hans rika erfarenhet kunde gagna.
Grefve Manderström, som länge varit medlem af
Vetenskaps- och Vitterhets-akademierna, intog 1853 den
i Svenska Akademien efter skalden och kanslirådet
Va-lerius lediga stolen och var en mycket beläsen man, som
älskade studiet af både de allvarliga och de glada
vetenskaperna. På honom sjelf kan ock tillämpas hvad han
efter Bernhard v. Beskows död yttrade om denne såsom
direktör i akademien: "Allvar och skämt, filosofi och
skaldskap, historia och vetenskap voro honom lika kära."
Han bar naturligtvis en mängd ordnar och stjernor,
intyg af att den furstliga nåden varit honom huld från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
