- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1875 /
24

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kerstin Marias fästegåfva. Karaktärsbild ur bondlifvets krönika af Emilie Flygare-Carlén. Med 2:ne vignetter af Gustaf Broling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

är..Hon tillslöt dörren efter sig utan att fullborda
meningen.

“Hon är alldeles som en drottning!“ mumlade
Berthold för sig sjelf. “Jag har nu tillräckligt länge varit
en kastboll för mina egna dumheter, och derfÖre må det
bli slut och lysning nästa söndag. Anstår det mig, en
allvarsam, arbetsam och studerad karl, som andra komma
och begära råd af i alla slags mål, att icke kunna råda
mig sjelf... Det är väl sant att ingen ser på mig hur
galen jag är, utom Kerstin Maria — och det torde vara
det värsta. Hon är visst alldeles uttröttad.“

I detta ögonblick, då Bertholds upprörda känslor
voro färdiga att fullt gifva sig på nåd och onåd, inträdde
Kerstin Maria med både krans och krona på hufvudet.
Hon höll i handen en bricka, på hvilken stodo två koppar
uppslaget kaffe, dem hon nedsatte på bordet, en vid
hvarderas plats.

“Seså, min brudgum,“ sade hon, “se nu så vackert
vi sitta här på ömse sidor ... Jag dricker för din
välgång och du för min\u

“Ja, ja, det göra vi, men jag tröstar mig icke öfver
att ej ha bröllop i dag, då du bär sjelfva kronan.
Underligt var det ändå att du band den nu... I alla fall
nekar du ju icke att det blir lysning om söndag ?“

“Hvad gör du?“ skrek Kerstin Maria så häftigt till,
att Berthold häpen såg på henne. “Du vill dra åt dig
min kaffekopp!“

“Nå, hvarfor skulle jag icke få det? Du får i stället
min, som är för full.“

“Néj, nej, den är icke för digl“ Hon tog uppkoppen
och höll den mot sina läppar.

I samma sekund, då Berthold såg henne likblek och
skalfvande, vidrörde en förfärlig misstanke hans själ

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:17:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1875/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free