Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den svenske Leonidas. Berättelse från trettioåriga kriget. Med 2:ne teckningar af C. G. Hellqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
huru länge skall jag väl nu kunna försvara mig här
med min ringa hop? Dock," fortfor han talande till sig
sjelf, “jag har till fullo vunnit min afsigt, om jag ännu
en dag, eller något mera, lyckas hålla mig fast här.
Baner skall då hinna undan så långt, att erkeheriig
Leopold icke kan uppnå honom i många dagsmarscher,
och får Baner blott tillräckligt rådrum, så försvarar han
sig nog. Jag vill..."
Ljudet af snabba steg nådde i detsamma Erik Slanges
öron och afbröt honom i hans tankegång. Han lyssnade.
Stegen närmade sig.
"Det är han," mumlade öfversten, "den präktige
gossen, det är min gamle väns, nej, min egen son, han
som jag ammat vid krigsgudinnans bröst, lärt Fader Vår
under regn af andra kulor än dem i papisternas radband
och tvungit att älska mig genom delandet af gemensamma
faror."
Öfversten tog några steg emot honom, undrande
öfver hvad det kunde vara för vigtigt som bevingade
den ankommandes steg.
"Min fosterfar," utropade i detsamma en högväxt
yngling med ädla drag, "tillåt mig att drifva bort
kroat-svärmen, som närmar sig derborta. Ni kan se dem, om
ni anstränger edra ögon. Det är nu så längesedan jag
fick bestå en dust med Isolanis knektar, att jag längtar
derefter..."
"Ungdomsblodet sjuder, kan tänka," afbröt öfversten
och skuggade ögonen med handen. "Ja, jag ser kroaterna.
Nåväl, min gosse, rid ut med femtio man och jaga dem
på flykten. Men," tilläde han, och vid dessa ord låg det
både anförarens stränghet och den äldre vännens ömhet
i hans ord, "inga vågstycken, det säger jag dig; ty snart
nog skall hvaije arm, som kan lyfta ett svärd, vara
be-höflig vid försvaret af dessa stenhopar."
Svea, 1875. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
