- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1875 /
75

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några stycken ur en dagbok af Egron Lundgren. Med fyra träsnitt efter handteckningar af författaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Colombina. Någon hade tagit med sig en flaska spanskt
vin (som lemnades tom efter i gräset), några strutar med
konfekt, biscuit och frukt, också snart förtärdt, men alla
hade vi deijemte ett outtömligt förråd af det slags prat
hvars största merit är att icke ega common sens, men
istället är fullt med nästan lika oförnuftiga drillar som
foglarnes qvitter på de gungande qvistarna. Ingen hade så
granna sidensarsbyxor som Watteau’s “badauds“ med
bandrosor, crepiner och perlemorsknappar — men flickorna
voro att måla af, med grop i hakan, trinda armar, hvita
fingrar, nätta skor, långa ögonhår och en växt som tycktes
höra till det friska frodiga gröngräset. På spegelklara
dammen nedanom slottet simmade svanorna i solskenet,
det var juli månad, från blomma till blomma fladdrade
granna fjärilar eller surrade beskäftiga guldbin och fast
man icke såg hur många skälmaktiga cupidoner smögo
sig omkring i vår trakt, kändes det att man måste akta
sig för deras pilar. Hur kommer det till att man i
sådana stunder ser allt couleur de rose och glömmer hur
dimman ibland kan vara grå? Man bryr sig inte om
att lyssna till hvad klockan slår, frågar icke efter
almanackan, bara minuten.

% En af mina bekanta A. tog mig till Her Majesty’8
theatre. Yi gingo upp bakvägen och öfver scenen uppför
långa, trånga trappor ledande in ibland de trasiga
him-larne, som jag icke räknade, men som jag tror var det
från den sjunde som vi omsider kommo upp i sjelfva
teatervinden, der vännen Charles Marshall regerade såsom
dekorationsmålare. Det var ännu dagsljus deruppe från
gluggen på taket och en karl i fläckigt linneförkläde gick
och målade med en stor qvast en kuliss som var utlagd
på golfvet och som sades vara ämnad till att blifva en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:17:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1875/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free